I helgen har jag tagit mig över en tröskel… Jag har startat på vallhundprov med Stuffe. Det gick inte alls bra skulle man kunna säga. Nervös matte hade inte tillräckligt med tryck på hunden på lördagen. Resultatet var att bara ett får kom till pinnen. Att stå där igen på söndagen var i alla fall för mig en gigantisk utökning av min “comfort zone” som man brukar säga. Jag visste inte att jag kunde bli så nervös. Målet med dagen var att alla fåren skulle komma till mig, lyckades faktiskt med detta. När de kom fram var benen som spagetti. Nästa moment var fösning i starkt drag framåt, funkar inte alls. Om jag skall vara ärlig så tror jag inte att det spelar någon roll hur mycket jag tränar på det. Stuff får panik när de drar och har inga verktyg att lösa situationen. Jag försökte skicka upp henne på flankerna, men hon drog ifrån mig och när hon vänt dem två gånger sa domaren, med all rätt, ifrån. Vi gick resten av banan med fåren mellan oss, som träning.
Så, nu är det gjort, jag dog inte, fåren dog inte och nu vet jag hur det är i “skarpt läge”.
